Upp kom vi fast en timme sent. Åkte till en mack för att handla lite och vänta på Tad, Marcin och Caroli för vi ville alla åka samtidigt. Jag och Malin åkte med Alice för helt plötsligt skulle Aska och Marta ha skjuts dit också. Resan skulle ta ca 2,5 timme enligt GPS:en men efter att Vickys bil gått sönder, lite stopp för tankning och felåkning 3 gånger trots GPS så tog det nästan 4,5 timme.
Väl framme och installerade så får vi reda på att på vårt hotell bor inte ”alla” som förra året utan ”bara” tyskar och japaner. Jag och Malin so what? Vi kan väl ha kul själva men Alice och Vicky blev riktigt deprimerade. Jag, Malin och Alice gick för att äta och sen utforskade vi hotellet, till min och Malins förtjusning hade det ett ”lekrum” med kul maskiner för bilkörning osv så vår kväll var räddad. Alice stackarn såg ut som hon tyckte vi var jättebarnsliga. Vi skrattade så det hördes lång väg.
Sen kom Vicky och hade fått reda på var Österrikarna bodde på för hotell så de satte sig vid Internetdatorn där nere och sökte hotellrum. Jag och Malin lekte vidare samt sportade faktiskt då vi spelade bordtennis en bra stund. När vi kom tillbaka till rummet hade Vicky ringt Koti (Österrikes pressman) och han hade sagt att de hade ett rum över vi kunde få ta på det hotellet. Fast vi behövde ju ett rum till då vi är sex när nu helt plötsligt Aska och Marta räknas in i vår resa. Jaha eller skulle vi ha ett rum där och ett rum på hotellet där de andra lagen bor? Malin och jag bara nej vi ska väl i alla fall bo på samma hotell??? Så efter att Alice fått ringa dit och fått ett rum så hade vi då två rum till de sista två nätterna.
Kvällen var åter rätt skoj även om alla var lite trötta, Caroli, Tad och Marcin kom till vårt hotell och vi satt i baren och underhöll nog alla med våra (läs Vickys) backhopparhistorier. Jag och Malin hade jätteroligt åt Tad som verkligen livade upp tillställningen. Vi har redan "bokat" med dom att träffas ikväll i festtältet. Träffar ju hellre dom och har kul än står och fjäskar för några stroppiga backhoppare. Men vi träffar ju gärna några snälla, ödmjuka och roliga hoppare.
But we dont need skijumpers to have fun…….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar