lördag 23 november 2013

Klimahauslauf

Igår så var det då äntligen dags.

Vi var där i bra tid, anmälde oss och gick sen rundan vi skulle springa. Var bra, då visste man var de värsta trapporna kom och var man kunde springa på lite. Sen var det bara att vänta på att förlöparen som skulle sätta maxtiden för mer donatoner skulle springa. I år var det en ung tjej som fått ett hjärta transplanterat. Varje år är det olika saker de donerar till och i år är det för organgivare. Hon är visserligen europa- och världsmästare i tennis och golf för transplanterade men de gör ju alltid så att de inte springer på max, då de vill att så många som möjligt ska komma under tiden.

Hon sprang på 9:20 och jag vet att jag på Finnbahn springer ca 1 km på 7:30 så trots trappor och många kurvor och smala gånger tänkte jag att det är nog möjligt.

Vi sprang i lag Bremerhaven som var först ut och det tyckte jag var bra. Har man sitt gjort, det är inte så många ute i spåret (de startade en löpare var 15:e sekund). Det började med att man sprang genom Schweiz så nästan direkt kom en rejäl trappa. Sen gick det vidare genom Sardinien innan man kom till öknen i Niger. Där var det riktigt torr och varm luft och var riktigt jobbigt att andas men som tur var, är just den sträckan kort. Vidare genom regnskogen i Kamerun så från torr het luft rakt in i fuktigheten. Kan säga att mina lungor inte gillade det. Man kan bli rätt hostig från dessa snabba klimatförändringar, var många som hostade och hackade när de kom i mål och på mig slog det till med full kraft. Efter regnskogen så sprang man vidare in i torr superkall luft istället för då var vi på Antarktis. Den delen hade gärna fått vara lite längre, var sååå skönt efter öknen och regnskogen att få lite svalka. Efter torr och kall luft var det åter dags för luftfuktighet och in i Samoas värld. Efter Samoa vidare till Alaska där man springer genom en stor valbuk innan man är tillbaka i Tyskland och på ön Langeness sen var det bara slutspurten tillbaka till Bremerhaven. 

Efter loppet så kunde man duscha och sen passade vi på att äta, det ingick lite olika pastarätter och man kunde hela tiden kolla på de andra då det var kameror uppsatta och det visades delar från banan på storbildsskärmar. Det var allt från nästan proffslöpare till amatörer, företagslag osv. Coolast var i alla fall brandmännen som sprang i full brandutrustning inkl syrgastuber och mask! Fast fördelen var ju de slapp känna av alla klimatförändringar.

Jag både hostar, snorar och nyser efter kvällen men det var så roligt och nästa år ska vi springa igen. Benni var helt lyrisk över hur kul det var! Passande födelsedagspresent alltså, han fick startplatsen av mig i present när han fyllde år.

Benni sprang på 7:17 och kom på 115:e plats eller så bland männen. Jag sprang på 9:17 och kom på 80:e plats bland damerna. Båda mina mål höll, jag kom inte sist (var 92 startande damer) och jag klarade måltiden för att de skulle donera mer pengar. De donerade 10 Euro för varje startande som kom under tiden.

När vi kom hem väntade Mareike som kommit från Hannover och så firande vi in min födelsedag med lite tårta och jag fick min present, Hannover 96:s andra kokbok. Den första har jag och det är många goda. lätta recept där i (bland annat det jag provade här om dagen). Nu väntar jag på att de ska höra av sig, vi ska gå och äta brunch!

Inga kommentarer: