Långa versionen

Så här kommer den långa versionen. Tog alltså tåget från Bremen mot Hannover där jag måste byta. Tyvärr var mitt tåg från Bremen 25 min försenat så jag missade tåget mot Paderborn med typ 2-3 minuter. Nu är det ingen katastrof, för dels går det ett tåg varje timme och dels är tågstationen i Hannover stor med många roliga butiker att gå runt och titta i.

Jag har ett tag funderat på att testa stödstrumpor, men de "riktiga" är rätt dyra och innan man vet om man tycker det funkar vill jag inte slänga ut nästan 200 kr. Men när jag gick runt inne på en butik hittade jag en lightvariant som bara kostade 20 kr. Provade de lite lätt under matchen på söndagen och hela dagen i går på jobbet och måste säga de funkar kanon och är jättesköna. Så nu ska jag leta på ett par riktiga också. De jag har, har bara hälften i stöd mot normala.

I alla fall, till slut kom jag på ett tåg mot Paderborn där Mareike och Josi (hennes kusin) hämtade upp mig. Var pga förseningen och det missade tåget inte där förrän strax innan 18.00. Så vi gjorde inget speciellt den kvällen, kollade lite på TV så.

På söndagen var det så dax för match. Obesegrade Hertha BSC som direkt vill ta sig upp i Bundesliga igen efter att ha åkt ur förra säsongen, kom på besök till SC Paderborn som förra året gick upp till 2. Liga från 3. Liga. Så de flesta trodde nog inte på en vinst. Arenan var nästan slutsåld, vilket inte händer så ofta i Paderborn, egenligen endast i derbymatcherna mot Bielefeld. Men Paderborn överraskade och spelade mycket bra och vann med 1-0. Visserligen på en feldömd straff, men de hade hela tiden matchövertaget och mycket fler målchanser så det var trots allt rättvist.

Efter matchen besökte vi fanshopen innan vi tog schuttlebussarna in till stan. Det är inte i många städer arenorna ligger nästan mitt i stan som i Bremen. I de flesta är de placerade långt ut på stäppen...;)

I alla fall hann vi med en kort rundtur i Paderborn innan vi satte oss på en Pub och såg slutet på matchen Hannover - Dortmund innan Bundesligakonferense började med matcherna Leverkusen - Kaiserslautern och Stuttgart - Bremen. Och med tanke på hur Bremen spelade fotboll var det ju tur det var konferense så vi fick se lite annat emellanåt. 0-6 i baken och ett riktigt bottennapp. Största förlusten på 23 år... och de kan inte ens längre skylla på alla skador, för i Bremen saknades 6 spelare, men Stuttgart saknade 7. Och Stuttgart ligger i botten och har nästan förlorat alla matcher i år. Men inte i söndags då... Jaja, vi ser det så här, med dåliga resultat försvinner alla fans som kommer med bra resultat och då ökar chansen att få ett säsongskort. Man måste se det positiva i allt!

Efter fotbollen såg vi lite kort på Sportstudio hemma hos Mareike. Men eftersom vi skulle upp tidigt på måndagen så gick vi och la oss i hyfsad tid. Redan 06.00 fick vi lov kliva upp eftersom tåget mot Bremen gick 07.20. Var hemma här strax innan 11.00 så jag hann äta lite och ta det lite lugnt innan jobbet.

Sen skulle jag då jobba själv på min våning och få hjälp av de på vån 1. Där jobbade en examinerad (som är de som ger mediciner och sånt) samt en vårdare. Det var bara det att för det första hade ingen talat om för de två att jag själv gjorde min första kväll utan att få ha gått med och för det andra blev den examinerade sjuk och gick hem så den examinerade på bottenplan fick vips 3 våningar att sköta om. Nu får vi andra också dela ut mediciner så länge den examinerade ställer i ordining om vi blivit visade. Och tex har vi också på min våning en som får näring från en näringspump, som vi får fixa om vi blivit visade. Nu hanns det inte med förra veckan då min inlärningsvecka ju blev nästan halverad pga sjukdom så jag fick lov gå själv. Och det missades visst att informeras om till den enda examinerade som blev kvar. Jag hade ju ingen aning om det, utan det var hon som gick hem sjuk som skulle sagt det, men det tänkte hon väl inte på. Det gjorde att hon som skulle få näring från pumpen inte fick det förrän sent. Vilket inte är bra men ingen katastrof.

Hur som helst, lite rörigt blev det men inga större saker. Inte ens att en tant som sagt druttade ur sin rullis. Hon sitter i den med ett midjebälte och en stoppknopp i framkant just för att hon glider framåt när hon vevar runt (har Parkinsons). Men hon är också duktig på att själv öppna bältet och dra loss knoppen. Så jag hittade henne sittandes på golvet framför rullisen. Som tur var glider hon ju bara ur och hade inte gjort illa sig. Och tur nog hittade jag henne precis efter att det hänt. Här har de nämligen ett litet annorlunda system med larmknappar. I Grycksbo hade ju alla boende ett larm på handleden eller runt halsen. Nu kunde inte ens alla ändå larma, jag hittade ju en farbror där också som hade ramlat och låg i en stor blodpöl utan att kunna larma då han slagit sig så, men vid de flesta tillfällen är det ju ändå bättre. Här har man en larmdosa med en lång sladd. Den där dosan, den hade ju så klart glidit iväg när hon rutschade ur stolen och låg utom räckhåll.

Annars gick det bra, flöt på utan allt för mycket stress och så. Förhoppningsvis går det ännu bättre idag, nu har jag ju gjort en kväll och nu vet också de andra (samma som jobbar idag) vad jag kan göra och inte.

Nu ska jag vänta på att Sky-gubben kommer, har ringt och sagt han är på väg, och under tiden han är här, räknar jag matte och håller tummarna att allt funkar med installationen.