Killar alltså.....

Vad är det för fel på dom? Är det underligt man föredrar vara själv??
Iförrgår: först blir man nästan totalignorerad och sen kommunicerar vi en stund via SMS innan jag går dit och sätter mig och försöker få igång ett samtal. Jag frågar om semestern, jobbet osv osv. Får svar men liksom inga frågor tillbaka.

Sen efter ett par timmar säger han bara hej då helt plötsligt och går. Sen får jag ett SMS, har du lust? *asg* tja om jag hade haft det så hade den definitivt försvunnit precis då kan jag ju säga.... ;) - nej jag varken fick eller hade lust..... :D

Igår: Jag står timme efter timme och har långtråkigt själv i dörren (det kom inte jättemycket folk direkt). Han sitter vid baren och pratar väl ibland med någon men annars själv och har lika trist. Jag kan inte lämna min plats. Tror ni han kommer fram? Nejdå. Strax innan 01.00 får jag ett SMS, hur länge ska du jobba? Jag svarar att jag har ingen aning men förmodligen ett tag till (jag menade då i dörren). Får ett SMS typ, vi hade ju kunnat göra något annat kul. Svarar att alltså jag måste nog vara kvar tills de stänger hur som helst men jobbet i dörren kanske jag blir av med inom 1 timme eller så. Efter 15 min går han hem förbi mig utan att säga hej då!

Jag vet inte men jag kräver då lite mer ”romantik” eller finkänslighet eller vad fasen jag ska kalla det, även om jag typ inte tänker gifta mig med snubben i fråga. Killar alltså….. :D Snacka om att bränna alla sina skepp hos mig.....